Dorian Grays porträtt 1945 och konstens makt
År 1945 filmades Oscar Wildes klassiska roman "Dorian Gray" och något ovanligt hände på filmset. Två helt olika konstnärer målades två porträtt av samma person. Det ena visar ungdomens skönhet. Det andra visar förfallet och ondska. Båda målningarna existerar fortfarande idag. En hänger på ett museum. En andra kom upp på auktion. Dorian Grays porträtt 1945 är därför mer än bara filmrekvisitta de är verklig konst som fortfarande berör oss.
Två konstnärer, två världar
Henrique Medina var portugisisk konstnär som bodde i Los Angeles. Han fick uppgiften att måla det första porträttet, det vackra ansiktet som fångade Dorians ungdom och charm. Medinas stil var elegant och perfekt. Hans målning lyste av skönhet och hopp.
Ivan Albright tog på sig något helt annat. Han skulle måla förfallet. Albrights version visar en förvrängd, mörk gestalt. Där Medina målat skönhet, målde Albright skräck. Albright arbetade under själva filmproduktionen för att kunna visa hur porträttet förändrades allt eftersom Dorians handlingar blev ondskefulla. Det var ett ganska ambitiöst projekt två målningar som tillsammans berättade samma historia på två helt olika sätt.
Från filmset till konstmarknad
Efter att MGM sålde sina filmtillgångar 1970 hamnade Medinas porträtt på auktionsblocket. Det försvann från filmhistorien och blev en privat skatt (någon fick en riktigt fin tavla). År 2015 såldes målningen på Christie's i New York för 149 000 dollar. Samma målning som målades för en filmroll blev nu en värdefull konstsamling.
Albrights mörka version fick ett annat öde. Den donerades till Art Institute of Chicago, där den hänger än idag i museets permanenta samling. Besökare kan se filmens ondskefulla porträtt när de vill utan att behöva betala miljoner. Det är publikt tillgängligt för alla som vill möta det.
Konst som blev filmhistoria
Dessa två målningar visar något unikt. De är en bro mellan två världar filmens och konstens. En regissör insåg att verklig konst kunde göra filmen starkare. Två konstnärer skapade något som överlevde inspelningen och blev mycket mer än det.
För konstintresserade är det fascinerande. Här ser vi hur konstnärer arbetar inom film. Här ser vi hur målningar från 1940-talet fortfarande säljs och visas världen över. Medinas skönhet och Albrights mörker reste sig från ett filmset och blev konsthistoria. Det är därför Dorian Grays porträtt från 1945 fortfarande betyder något de är inte bara gamla rekvisitta. De är konstverk som lever vidare.
